-
Det finns fem viktiga faktorer för en balanserad livsstil
Flera större medicinska studier har identifierat fem viktiga faktorer som är viktiga för en balanserad livsstil. Dessa faktorer är: att inte röka, att äta en hälsosam kost, att motionera regelbundet, att bibehålla en sund kroppsvikt och att inte dricka för mycket alkohol(1, 2).
Naturligtvis finns det även andra faktorer som kan påverka din hälsa, som att sova ordentligt och att undvika olagliga droger och missbruk av vissa receptbelagda läkemedel. De flesta som håller sig till dessa fem livsstilsfaktorer, och som undviker drogmissbruk och andra riskabla beteenden, kan minska oddsen för att utveckla kroniska (eller icke-överförbara) sjukdomar.
-
Att undvika hög alkoholkonsumtion är en av pelarna i en balanserad livsstil
För vissa kan alkohol vara en del av en balanserad livsstil och ett sätt att fira och förhöja sociala sammankomster (3). Personer med hög alkoholkonsumtion, över lång tid eller i form av intensivkonsumtion, löper större risk att få olika sjukdomar (4). Forskningsstudier har å andra sidan visat att måttlig alkoholkonsumtion ibland kan stärka hjärthälsan (5, 6) och minska risken för diabetes (7, 8) hos vissa personer (9, 10). Det bästa sättet att avgöra om måttlig alkoholkonsumtion kan passa in i en balanserad livsstil för dig är att diskutera detta med sjukvårdspersonal.
-
En balanserad livsstil inkluderar också att må bra mentalt och känslomässigt
Stress och ångest kan vara lika skadliga för kroppen som fysiska sjukdomar. Vissa svarar på stress och hanterar känslomässiga problem genom att öka sin alkoholkonsumtion (11). Detta kan leda till problem med alkoholmissbruk och få en bestående effekt på hälsan. Det är avgörande för välbefinnandet att kunna undvika beteenden som kan störa balansen mellan sinne och kropp.
Stöd vid alkoholproblem
Kan en balanserad och hälsosam livsstil även innefatta alkohol?
Det går, men det beror på många faktorer som familjens sjukdomshistoria och din mentala hälsa. Här är tre saker du bör tänka på.
Referenser
- Yu, E., et al., Diet, Lifestyle, Biomarkers, Genetic Factors, and Risk of Cardiovascular Disease in the Nurses' Health Studies. Am J Public Health, 2016. 106(9): p. 1616-23.
- Mostofsky, E., et al., Key Findings on Alcohol Consumption and a Variety of Health Outcomes From the Nurses' Health Study. Am J Public Health, 2016. 106(9): p. 1586-91.
- Sayette, M.A., The effects of alcohol on emotion in social drinkers. Behav Res Ther, 2017. 88: p. 76-89.
- National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA). Alcohol's Effects on the Body. 2020; Available from:
- Ronksley, P.E., et al., Association of alcohol consumption with selected cardiovascular disease outcomes: a systematic review and meta-analysis. Bmj, 2011. 342: p. d671.
- Kannel, W.B. and R.C. Ellison, Alcohol and coronary heart disease: the evidence for a protective effect. Clin Chim Acta, 1996. 246(1-2): p. 59-76.
- Li, X.H., et al., Association between alcohol consumption and the risk of incident type 2 diabetes: a systematic review and dose-response meta-analysis. Am J Clin Nutr, 2016. 103(3): p. 818-29.
- Neuenschwander, M., et al., Role of diet in type 2 diabetes incidence: umbrella review of meta-analyses of prospective observational studies. Bmj, 2019. 366: p. l2368.
- Bagnardi, V., et al., Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer, 2015. 112(3): p. 580-93.
- International Agency for Research on Cancer (IARC), Alcohol Consumption and Ethyl Carbamate, in IARC Monographs on the Identification of Carcinogenic Hazards to Humans. 2010, IARC: Lyon.
- Keyes, K.M., et al., Stress and alcohol: epidemiologic evidence. Alcohol Res, 2012. 34(4): p. 391-400.
Är du orolig över vilka effekter som alkohol kan ha?
Oavsett om det handlar om dig själv eller någon annan kan du använda vår självutvärdering för att förstå riskerna.
Om du eller någon du känner har ett riskbruk av alkohol kan du börja med att gå igenom vår lista över stödnätverk.