Hur påverkas allmänhälsan av alkoholkonsumtion?

Alkohol påverkar alla olika och för vissa är det bäst att inte dricka alkohol alls, men det finns en del fakta du kan ha i åtanke.
Hur påverkas allmänhälsan av alkoholkonsumtion?
Hur påverkas allmänhälsan av alkoholkonsumtion?

När någon dricker för mycket alkohol kan de kortsiktiga konsekvenserna bli ganska otrevliga

Blir du full försämras din reaktionstid och ditt omdöme och detta kan leda till att du eller någon annan skadas (1, 2). För mycket alkohol kan också medföra att du känner dig tillfälligt sjuk eller får en baksmälla nästa dag. Har du konsumerat stora mängder alkohol kan du till och med drabbas av alkoholförgiftning och hamna på sjukhus (3). Det bästa sättet att inte råka ut för dessa konsekvenser av alkohol är att se till att du inte överskrider de nivåer som rekommenderas i de officiella alkoholriktlinjerna och att undvika att dricka helt om du kör eller har ett beteende som är potentiellt riskabelt.

Alkohol kan vara skadligt för din hälsa och har olika effekt på olika organ

a. De negativa hälsoeffekterna av en hög alkoholkonsumtion

Många studier har visat att personer som regelbundet dricker mycket alkohol tenderar att utveckla olika sjukdomar över tid, inklusive leversjukdom(4, 5), högt blodtryck (6, 7), hjärtsjukdomar (8) och vissa typer av cancer (9-11). Forskningsstudier har också funnit ett samband mellan låg till måttlig alkoholkonsumtion och risk för bröstcancer hos kvinnor (11-13).

Den påverkan som alkohol kan ha på din hälsa påverkas av flera faktorer så som hur mycket alkohol du dricker, familjens sjukdomshistoria, dina gener och din livsstil. Men det finns ingen tvekan om att en hög alkoholkonsumtion har negativ inverkan på din hälsa, oavsett dessa faktorer. Och det kan också påverka din psykiska och emotionella hälsa, inte bara ditt fysiska välbefinnande. Om du har frågor om hur dina alkoholvanor kan påverka din hälsa är det bäst att konsultera sjukvårdspersonal för vägledning.

b. Alkoholens påverkan på organen

Alkoholen du dricker kommer att påverka dina organ men de påverkas mer för vissa än för andra (2). Det beror också på hur mycket du dricker, på din hälsa och på hur effektivt din kropp bryter ned alkoholen.

När du dricker samlas alkoholen i hjärnan (14). Kommunikationen, både inom hjärnan och mellan hjärnan och resten av kroppen, påverkas när du dricker alkohol. Om du dricker för mycket kan det sakta ner din reaktionstid, påverka din koordination och trubba av dina sinnen, vilket gör att olyckor blir mer sannolika. Alkohol saktar dessutom ner ditt nervsystem och din förmåga att bearbeta information och reagera, vilket gör det svårare för dig att tänka klart. Alkohol kan också påverka ditt omdöme och leda till att du själv eller andra runt omkring dig hamnar i farliga situationer.

Hur mycket alkohol du dricker påverkar din lever, särskilt om du dricker stora mängder alkohol (15, 16). Levern ser till att alkoholen som du dricker bryts ned och för att bearbeta de giftiga ämnen som produceras i kroppen. Levern kan bara bryta ned ungefär en alkoholhaltig dryck per timme. Dricker du mer än detta innebär det alltså inte att du enbart får mer alkohol i blodet och blir mer berusad, det bildas också mer giftiga ämnen som samlas i levern. Alla dessa gifter kommer så småningom att brytas ned och utsöndras tills de når urinen. Men under tiden kan de orsaka allvarlig skador på levern (5, 15, 16 30). Personer med hög alkoholkonsumtion under långa perioder kan utveckla ett hälsotillstånd som kallas levercirros.

Måttlig alkoholkonsumtion kan minska risken för hjärtsjukdomar och stroke hos vissa personer (17). Men för andra kan även måttlig alkoholkonsumtion vara riskabel. Hos kvinnor ökar alkohol risken för att utveckla bröstcancer (12) och alkohol kan leda till fosterskador hos kvinnor som är gravida (18). Måttlig alkoholkonsumtion är skadlig för ungdomar under den lagstadgade åldersgränsen (19, 20). Om du dricker mycket eller intensivdricker alkohol kan ditt hjärta skadas och risken för hjärt- och kärlsjukdomar öka. Oavsett vem du är och oavsett bakomliggande faktorer, utgör en hög alkoholkonsumtion en risk för alla.

Om du är orolig för hur dina alkoholvanor kan påverka din allmänhälsa eller vissa organ i din kropp är det bäst att rådfråga sjukvårdspersonal. Tillsammans kan ni identifiera din risknivå och olika handlingsalternativ framåt. De myndigheter som finns i olika länder för att utveckla och stödja arbetet med folkhälsofrågor har utarbetat >riktlinjer för alkoholkonsumtion och alkoholens hälsoeffekter som kan hjälpa dig att ta välgrundade beslut. För att minimera potentiella risker är det alltid bäst att hålla din alkoholkonsumtion inom de rekommenderade gränserna.

Sjuksköterska som kontrollerar blodtrycket på en kvinnlig patient
Sjuksköterska som kontrollerar blodtrycket på en kvinnlig patient

Möjliga fördelar med måttlig alkoholkonsumtion

Medicinska studier har visat att vissa människor som har en måttlig alkoholkonsumtion kan löpa mindre risk att drabbas av vissa hälsotillstånd jämfört med personer som inte dricker alls eller som dricker mycket. Dessa hälsotillstånd omfattar hjärtsjukdomar (17, 21) och typ 2-diabetes (22, 23). Studierna har också visat på förbättrat minne och bättre hjärnfunktion för vissa äldre vuxna som kan ha risk för demens (24-26). Bevis tyder på att dessa potentiella fördelar främst gäller medelålders och äldre vuxna. Även om minskade risker har rapporterats för både män och kvinnor, kan de specifika effekterna skilja sig åt.

Forskningsstudier som genomförts under många år och i många länder har visat att personer som har en måttlig alkoholkonsumtion också har en lägre total risk att dö av alla sjukdomar och kombinerade skador (27-29). Denna genomsnittliga risk benämns också som ”dödlighet av alla orsaker”. Med andra ord löper personer som dricker lite eller måttligt alkohol, lägre risk för att drabbas av förtida död, detta jämfört med personer som avstår helt och hållet från alkohol eller har ett riskbruk av alkohol Ju mer du dricker, desto mer ökar risken.

Denna riskrelation beskrivs av en kurva som ser ut som bokstaven ”J” och ofta kallas ”J-kurvan”. Vissa nya studier har visserligen ifrågasatt dessa resultat (30) men ny forskning fortsätter att stödja detta förhållande (27, 29, 31, 32). Men alla dess studier om kausalitet och mortalitet är observationsstudier och har därmed, oavsett slutsatserna, sina begränsningar. Vetenskapen inom detta område fortsätter att utvecklas.

Det är viktigt att notera att ”dödlighet i vid bemärkelse” och den minskade risken är ett genomsnitt över hela befolkningen. Risken att dö, oavsett orsak, är olika för varje individ och beror på flera riskfaktorer som vi går igenom i andra avsnitt.

Om du för närvarande inte dricker alkohol bör du inte börja göra det av hälsoskäl. Alkohol påverkar människor olika och riskerna associerade med alkohol ser olika ut för alla. Det bästa sättet att minimera dina egna risker är att följa officiella riktlinjer. En officiell rekommendation för både män och kvinnor är att inte dricka mer än 14 standardglas per vecka (33, 34).

Referenser
  1. Sullivan, E.V., R.A. Harris, and A. Pfefferbaum, Alcohol's effects on brain and behavior. Alcohol Res Health, 2010. 33(1-2): p. 127-43.
  2. National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA). Alcohol's Effects on the Body. 2020; Available from:
  3. Jung, Y.C. and K. Namkoong, Alcohol: intoxication and poisoning - diagnosis and treatment. Handb Clin Neurol, 2014. 125: p. 115-21.
  4. Seitz, H.K., et al., Alcoholic liver disease. Nat Rev Dis Primers, 2018. 4(1): p. 16.
  5. Roerecke, M., et al., Alcohol Consumption and Risk of Liver Cirrhosis: A Systematic Review and Meta-Analysis. Am J Gastroenterol, 2019. 114(10): p. 1574-1586.
  6. Hillbom, M., P. Saloheimo, and S. Juvela, Alcohol consumption, blood pressure, and the risk of stroke. Curr Hypertens Rep, 2011. 13(3): p. 208-13.
  7. Puddey, I.B. and L.J. Beilin, Alcohol is bad for blood pressure. Clin Exp Pharmacol Physiol, 2006. 33(9): p. 847-52.
  8. Gardner, J.D. and A.J. Mouton, Alcohol effects on cardiac function. Compr Physiol, 2015. 5(2): p. 791-802.
  9. International Agency for Research on Cancer (IARC), Alcohol Consumption and Ethyl Carbamate, in IARC Monographs on the Identification of Carcinogenic Hazards to Humans. 2010, IARC: Lyon.
  10. National Cancer Institute (NCI). Risk factors for cancer. 2015; Available from:
  11. World Cancer Research Fund International (WCRFI), Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: a Global Perspective. 2018, WCRFI: London.
  12. Bagnardi, V., et al., Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer, 2015. 112(3): p. 580-93.
  13. Tamimi, R.M., et al., Population Attributable Risk of Modifiable and Nonmodifiable Breast Cancer Risk Factors in Postmenopausal Breast Cancer. Am J Epidemiol, 2016. 184(12): p. 884-893.
  14. Abrahao, K.P., A.G. Salinas, and D.M. Lovinger, Alcohol and the Brain: Neuronal Molecular Targets, Synapses, and Circuits. Neuron, 2017. 96(6): p. 1223-1238.
  15. Rocco, A., et al., Alcoholic disease: liver and beyond. World J Gastroenterol, 2014. 20(40): p. 14652-9.
  16. Cederbaum, A.I., Alcohol metabolism. Clin Liver Dis, 2012. 16(4): p. 667-85.
  17. Ronksley, P.E., et al., Association of alcohol consumption with selected cardiovascular disease outcomes: a systematic review and meta-analysis. Bmj, 2011. 342: p. d671.
  18. Caputo, C., E. Wood, and L. Jabbour, Impact of fetal alcohol exposure on body systems: A systematic review. Birth Defects Res C Embryo Today, 2016. 108(2): p. 174-80.
  19. Lees, B., et al., Effect of alcohol use on the adolescent brain and behavior. Pharmacol Biochem Behav, 2020. 192: p. 172906.
  20. Spear, L.P., Effects of adolescent alcohol consumption on the brain and behaviour. Nat Rev Neurosci, 2018. 19(4): p. 197-214.
  21. Kannel, W.B. and R.C. Ellison, Alcohol and coronary heart disease: the evidence for a protective effect. Clin Chim Acta, 1996. 246(1-2): p. 59-76.
  22. Li, X.H., et al., Association between alcohol consumption and the risk of incident type 2 diabetes: a systematic review and dose-response meta-analysis. Am J Clin Nutr, 2016. 103(3): p. 818-29.
  23. Neuenschwander, M., et al., Role of diet in type 2 diabetes incidence: umbrella review of meta-analyses of prospective observational studies. Bmj, 2019. 366: p. l2368.
  24. Sinforiani, E., et al., The effects of alcohol on cognition in the elderly: from protection to neurodegeneration. Funct Neurol, 2011. 26(2): p. 103-6.
  25. Brust, J.C., Ethanol and cognition: indirect effects, neurotoxicity and neuroprotection: a review. Int J Environ Res Public Health, 2010. 7(4): p. 1540-57.
  26. Rehm, J., et al., Alcohol use and dementia: a systematic scoping review. Alzheimers Res Ther, 2019. 11(1): p. 1.
  27. Colpani, V., et al., Lifestyle factors, cardiovascular disease and all-cause mortality in middle-aged and elderly women: a systematic review and meta-analysis. Eur J Epidemiol, 2018. 33(9): p. 831-845.
  28. Di Castelnuovo, A., et al., Alcohol dosing and total mortality in men and women: an updated meta-analysis of 34 prospective studies. Arch Intern Med, 2006. 166(22): p. 2437-45.
  29. Xuan, Z., Consuming 100 g/week or less of alcohol was associated with the lowest risk of all-cause mortality. BMJ Evid Based Med, 2019. 24(3): p. 117-118.
  30. Stockwell, T., et al., Do "Moderate" Drinkers Have Reduced Mortality Risk? A Systematic Review and Meta-Analysis of Alcohol Consumption and All-Cause Mortality. J Stud Alcohol Drugs, 2016. 77(2): p. 185-98.
  31. Li, Y., et al., Impact of Healthy Lifestyle Factors on Life Expectancies in the US Population. Circulation, 2018. 138(4): p. 345-355.
  32. Wood, A.M., et al., Risk thresholds for alcohol consumption: combined analysis of individual-participant data for 599 912 current drinkers in 83 prospective studies. Lancet, 2018. 391(10129): p. 1513-1523.
  33. U.K. Government, UK Chief Medical Officers' Low Risk Drinking Guidelines. 2016, UK Government: London.
  34. U.K. National Health Service (NHS). Alcohol units. 2018; Available from: