Hur kan alkoholkonsumtion påverka de människor du har omkring dig?

Alkoholen kan påverka flera delar av ditt liv och andras liv, så som din familj och dina arbetskollegor. Här är de viktigaste faktorerna att fundera på.
Hur kan alkoholkonsumtion påverka de människor du har omkring dig?
Hur kan alkoholkonsumtion påverka de människor du har omkring dig?

Hur alkohol påverkar din kropp, liksom din fysiska och mentala hälsa, beror i hög grad på hur ofta du dricker och hur mycket alkohol du dricker. Dina alkoholvanor kan också påverka andra, som de i din närmaste familj och sociala krets eller bekanta och de du har kontakt med. Det är viktigt att komma ihåg att om du väljer att dricka alkohol är det alltid bäst att dricka måttligt och ansvarsfullt – inte bara för din egen skull utan också för andras.

Alkoholen kanske anses vara ett ”socialt smörjmedel”, men bara i måttliga mängder

Alkohol går ofta hand i hand med sociala sammankomster. Måttliga mängder alkohol kan göra det lättare att prata med andra, vilket gör dig mer utåtriktad och avslappnad när du umgås med andra människor (1). Men du ska aldrig använda alkohol för att få mod att göra något du annars inte skulle göra.

Dricker du för mycket alkohol kan det få en negativ effekt på dina interaktioner med andra. När vissa människor dricker mer blir de berusade och ibland högljudda och bullriga. Eftersom de är mindre hämmade (2, 3) kan de ignorera gränser och göra personer omkring sig obekväma eller till och med osäkra.

Stora mängder alkohol kan leda till aggressivt beteende

Hög alkoholkonsumtion har kopplats till en del våldsamma beteenden och kan leda till konfrontationer (3). Eftersom stora mängder alkohol försämrar din koordination och reaktionsförmåga (4) kan det vara mer sannolikt att du skadas eller skadar någon annan. Dessa skador kan också vara allvarligare än när du är nykter, eftersom du kanske inte kan reagera i tid för att skydda dig själv.

Det går inte att kombinera alkohol och bilkörning

Ju mer du dricker, desto mer minskar alkoholen din koncentrationsförmåga, din reaktionstid och de din bedömningsförmåga (5). Det är mer sannolikt att personer som dricker är inblandade i trafikolyckor, antingen som förare eller som fotgängare (6).

Två vänner som väntar på ett tåg på en station
Två vänner som väntar på ett tåg på en station

För att förhindra rattfylleri har länder runt om i världen fastställt maxnivåer för hur mycket man lagligt kan dricka och fortfarande köra bil (7), vilket mäts som promille. Dessa gränser är avsedda att minska riskerna för dig och även för andra människor, oavsett om det är passagerare i din bil, fotgängare eller personer i andra fordon som kan vara på fel plats vid fel tidpunkt.

Om du dricker är det alltid bäst att inte köra bil, motorcykel eller cykel – hitta en annan transportform eller utse en nykter förare.

Våld i hemmet och övergrepp har kopplats till hög alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa

Kopplingen mellan alkohol och våld är komplex (8, 9), men hög alkoholkonsumtion, som ofta är förknippat med problem med psykisk ohälsa (10), har kopplats till våld i hemmet (10), Detta innefattar misshandel av en make eller partner, misshandel och försummelse av barn och misshandel av äldre familjemedlemmar. Om du känner dig otrygg eller upplever våldsamt beteende bör du söka hjälp från en betrodd person. Det finns dessutom stödresurser.

Alkoholmissbruk drabbar både personer som dricker och personer som finns i deras närhet

Alkoholmissbruk och alkoholberoende är kopplade till psykisk ohälsa (13, 14) och har en allvarlig och smärtsam effekt på individer som lider av dem. Alkoholberoende och ett riskbruk av alkohol fungerar precis som andra former av psykisk ohälsa och påverkar inte enbart personen utan även personens familjemedlemmar och nära anhöriga.

För någon som missbrukar alkohol eller har ett alkoholberoende kan relationerna till andra personer försämras. Hög alkoholkonsumtion kan påverka arbetsprestationer och förmågan att utföra vardagliga uppgifter, vilket påverkar produktiviteten och ökar belastningen för andra människor (15).

Referenser
  1. Sudhinaraset, M., C. Wigglesworth, and D.T. Takeuchi, Social and Cultural Contexts of Alcohol Use: Influences in a Social-Ecological Framework. Alcohol Res, 2016. 38(1): p. 35-45.
  2. Chermack, S.T. and P.R. Giancola, The relation between alcohol and aggression: an integrated biopsychosocial conceptualization. Clin Psychol Rev, 1997. 17(6): p. 621-49.
  3. Heinz, A.J., et al., Cognitive and neurobiological mechanisms of alcohol-related aggression. Nat Rev Neurosci, 2011. 12(7): p. 400-13.
  4. Schweizer, T.A. and M. Vogel-Sprott, Alcohol-impaired speed and accuracy of cognitive functions: a review of acute tolerance and recovery of cognitive performance. Exp Clin Psychopharmacol, 2008. 16(3): p. 240-50.
  5. Martin, T.L., et al., A review of alcohol-impaired driving: the role of blood alcohol concentration and complexity of the driving task. J Forensic Sci, 2013. 58(5): p. 1238-50.
  6. World Health Organization (WHO). Road traffic injuries. 2020; Available from:
  7. International Alliance for Responsible Drinking (IARD), Blood Alcohol Concentration (BAC) Limits. 2020, IARD: Washington, DC.
  8. Gil-Gonzalez, D., et al., Alcohol and intimate partner violence: do we have enough information to act? Eur J Public Health, 2006. 16(3): p. 279-85.
  9. Castillo-Carniglia, A., et al., Psychiatric comorbidities in alcohol use disorder. Lancet Psychiatry, 2019. 6(12): p. 1068-1080.
  10. Mental Health Foundation. Alcohol and mental health. 2020; Available from:
  11. Cafferky, B.M., M. Mendez, and J.R. Anderson, Substance use and intimate partner violence: a meta-analytic review. Psychology of Violence, 2018. 81: p. 110-131.
  12. Munro, O.E. and M. Sellbom, Elucidating the relationship between borderline personality disorder and intimate partner violence. Personal Ment Health, 2020.
  13. National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA). Alcohol Use Disorder. 2020; Available from:
  14. McHugh, R.K. and R.D. Weiss, Alcohol Use Disorder and Depressive Disorders. Alcohol Res, 2019. 40(1).
  15. American Psychiatric Association (APA), Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). 2013, APA: Arlington, VA.