Hur påverkas du fysiskt av alkohol? Det beror på flera faktorer

Varför blir vissa snabbt berusade och andra inte? Och varför borde vissa människor inte dricka alls? Här är några faktorer som gör att alkoholen påverkar oss alla olika.

Män och kvinnor bryter ned alkohol på olika sätt

Illustration av en manlig och kvinnlig siluett, sida vid sida. Bara huvud och axlar visas
Illustration av en manlig och kvinnlig siluett, sida vid sida. Bara huvud och axlar visas

Kvinnor har i allmänhet mindre kroppsstorlek än män och deras kroppar innehåller mer fett och mindre vatten. Detta innebär att alkoholen i en dryck är mer koncentrerad i en kvinnas kropp än samma mängd i en mans kropp och kvinnan kommer att känna av alkoholens effekter snabbare (1, 2).

Kvinnors kroppar bryter ned alkohol långsammare jämfört med en man Det tar längre tid för alkoholen att brytas ner Dessa skillnader får betydelse för hur alkohol påverkar mäns respektive kvinnors hälsa. (3, 4). Transsexuella och personer som genomgår en könskorrigering bör i första hand konsultera sin läkare för mer individanpassad information om alkoholens påverkan på kroppen.

Hur snabbt alkoholen bryts ner i kroppen förändras med åldern.

Det är vedertaget att barn och ungdomar bryter ned alkohol annorlunda än vuxna eftersom deras kroppar fortfarande utvecklas. Detta medför att alkoholkonsumtion i tidig ålder riskerar att orsaka skadliga effekter senare i liver (5, 6). De flesta länder har en lagstadgad åldersgräns för alkoholkonsumtion. Det är inte tillåtet för personer under denna åldersgräns att dricka alkohol och ungdomar under denna åldersgräns ska heller inte dricka alkohol (7).

Men åldern avgör också hur äldre personer bryter ned alkohol (8). Alkohol påverkar äldre annorlunda jämfört med yngre personer och personer i medelåldern. När vi åldras försämras vår förmåga att bryta ned alkohol (9). Den kan stanna kvar i våra kroppar längre och vi kan därför uppleva dess effekter på ett annat sätt.

Risken för att drabbas av hälsoproblem ökar gradvis med stigande ålder. Alkohol kan förvärra redan befintliga hälsoproblem. Det är också mer sannolikt att vi tar mediciner som kan ha en negativ påverkan på alkohol (10). Det är alltid bäst att rådgöra med legitimerad sjukvårdspersonal om alkoholkonsumtion och dess effekter, särskilt när vi blir äldre.

Din kroppsmassa och vikt spelar roll

Det tar i allmänhet längre tid för människor med större kroppsstorlekar att känna effekten av alkohol än för människor som har mindre kroppsstorlek. Kroppsmassan och vikten påverkar hur snabbt eller hur långsamt alkoholen bryts ner (11). De påverkar också hur snabbt du känner en berusande effekt.

Trots dessa skillnader är alla, oavsett kroppsstorlekar, mottagliga för effekterna av alkohol och för skadorna som uppstår av att dricka för mycket.

Hur du känner av alkohol beror på din allmänna hälsa

Illustration av ett hjärta med ett kugghjul och puls för att skildra övergripande hälsa
Illustration av ett hjärta med ett kugghjul och puls för att skildra övergripande hälsa

Hur du mår efter att du har druckit alkohol kan bero på faktorer som om du är frisk eller sjuk och om du tar läkemedel och vilka läkemedel du tar. Personer som har vissa sjukdomar eller lider av vissa hälsotillstånd kan få rekommendationen att minska mängden alkohol de dricker eller rekommenderas att inte dricka alkohol alls (12-15). Om du genomgår läkemedelsbehandling eller annan behandling inom hälso- och sjukvården bör du rådgöra med behandlande läkare eller legitimerad sjukvårdspersonal om vilka effekter som alkoholkonsumtion kan ha på ditt hälsotillstånd.

Läkemedel innehåller ofta viktiga varningar som avråder från att dricka alkohol, eftersom det kan finnas interaktioner som kan påverka hur du känner dig, ditt sinnestillstånd och hur effektivt medicinen kommer att påverka dig (10).

Genetiskt nedärvda egenskaper har betydelse för hur alkohol påverkar dig.

Illustration av tre dubbelsträngade spiraler
Illustration av tre dubbelsträngade spiraler

Vissa personer kan inte bryta ned alkohol effektivt på grund av en genetisk skillnad som påverkar hur alkoholen bryts ned i deras kroppar (16, 17). Denna genetiska variant är vanligare bland människor av kinesiskt, japanskt och koreanskt ursprung än bland andra grupper (18). Även om de annars är friska kan personer som har denna brist få en rodnad i ansiktet när de dricker, må illa och bli yra även efter att de har druckit små mängder alkohol.

Familjens sjukdomshistoria och gener är också en del av anledningen till att vissa människor utvecklar alkoholberoende, eller ”alkoholism” som det brukade kallas (16, 19). Denna sjukdom kan föras vidare i flera generationer i vissa familjer (20, 21). Människor som har ett riskbruk av alkohol och som har svårt att sluta dricka bör rådgöra med legitimerad sjukvårdspersonal för att få råd och eventuell behandling.

Att använda droger påverkar hur du känner av alkoholen

Alkohol påverkar hjärnan och nervsystemet och det är här de flesta av alkoholens effekter uppstår. På vilket sätt och i vilken omfattning effekterna påverkar dig beror på hur mycket du dricker, din ålder, din vikt, ditt kön och olika faktorer som diskuteras i detta avsnitt.

Narkotikaklassade preparat som exempelvis opiater, cannabis och amfetamin, oavsett om de är lagliga eller olagliga, påverkar hjärnan (22, 23). De kan interagera med alkohol och den kombinerade effekten kan därför vara stark och oförutsägbar (24). Om du tar droger tillsammans med alkohol kan det vara farligt och även dödligt, beroende på hur mycket du dricker och vilka droger du använder. Du ska inte blanda alkohol med receptbelagda läkemedel utan att rådfråga sjukvårdspersonal. Naturligtvis ska du aldrig ta olagliga droger, men särskilt inte tillsammans med alkohol.

Vad du äter och dricker påverkar din kropps förmåga att bryta ned alkohol

Orsaken till detta är enkel. När du äter absorberas alkoholen långsammare av blodomloppet och därigenom påverkas även hur snabbt vi känner alkoholens effekter. (11). Att dricka ordentligt, genom att dricka alkoholfria drycker och vatten, hjälper din kropp att bearbeta alkoholen och få ut den från ditt system efter att den har brutits ned. Det är alltid en bra idé att äta när du dricker och att ta en alkoholfri dryck efter varje alkoholhaltig dryck.

Men att äta eller dricka alkoholfria drycker kommer inte förhindra att du blir berusad eller mildra de effekter som din kropp utsätts för om du dricker för mycket.

Referenser
  1. Harvard Health Publishing. Alcohol's effects on the body. 2014; Available from:
  2. Thomasson, H.R., Gender differences in alcohol metabolism. Physiological responses to ethanol. Recent Dev Alcohol, 1995. 12: p. 163-79.
  3. Erol, A. and V.M. Karpyak, Sex and gender-related differences in alcohol use and its consequences: Contemporary knowledge and future research considerations. Drug Alcohol Depend, 2015. 156: p. 1-13.
  4. National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA). Women and alcohol. 2019; Available from:
  5. Spear, L.P., Effects of adolescent alcohol consumption on the brain and behaviour. Nat Rev Neurosci, 2018. 19(4): p. 197-214.
  6. Lees, B., et al., Effect of alcohol use on the adolescent brain and behavior. Pharmacol Biochem Behav, 2020. 192: p. 172906.
  7. International Alliance for Responsible Drinking (IARD). Minimum legal age limits. 2020; Available from:
  8. National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA). Older adults. 2020; Available from:
  9. Meier, P. and H.K. Seitz, Age, alcohol metabolism and liver diseases. Current Opinions in Clinical Nutrition and Metabolic Care, 2008. 11: p. 21026.
  10. National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA). Harmful interactions: mixing alcohol with medicines. 2014; Available from:
  11. Cederbaum, A.I., Alcohol metabolism. Clin Liver Dis, 2012. 16(4): p. 667-85.
  12. Puddey, I.B. and L.J. Beilin, Alcohol is bad for blood pressure. Clin Exp Pharmacol Physiol, 2006. 33(9): p. 847-52.
  13. Mental Health Foundation. Alcohol and mental health. 2020; Available from:
  14. Engler, P.A., S.E. Ramsey, and R.J. Smith, Alcohol use of diabetes patients: the need for assessment and intervention. Acta Diabetol, 2013. 50(2): p. 93-9.
  15. British Heart Foundation (BHF). Heart conditions and alcohol. 2020; Available from:
  16. Edenberg, H.J., The genetics of alcohol metabolism: role of alcohol dehydrogenase and aldehyde dehydrogenase variants. Alcohol Res Health, 2007. 30(1): p. 5-13.
  17. Iwahashi, K. and H. Suwaki, Ethanol metabolism, toxicity and genetic polymorphism. Addict Biol, 1998. 3(3): p. 249-59.
  18. Edenberg, H.J., J. Gelernter, and A. Agrawal, Genetics of Alcoholism. Curr Psychiatry Rep, 2019. 21(4): p. 26.
  19. Cservenka, A., Neurobiological phenotypes associated with a family history of alcoholism. Drug Alcohol Depend, 2016. 158: p. 8-21.
  20. Sanchez-Roige, S., A.A. Palmer, and T.K. Clarke, Recent Efforts to Dissect the Genetic Basis of Alcohol Use and Abuse. Biol Psychiatry, 2020. 87(7): p. 609-618.
  21. Volkow, N.D. and M. Morales, The Brain on Drugs: From Reward to Addiction. Cell, 2015. 162(4): p. 712-25.
  22. Koob, G.F. and N.D. Volkow, Neurobiology of addiction: a neurocircuitry analysis. Lancet Psychiatry, 2016. 3(8): p. 760-773.
  23. Singh, A.K., Alcohol Interaction with Cocaine, Methamphetamine, Opioids, Nicotine, Cannabis, and gamma-Hydroxybutyric Acid. Biomedicines, 2019. 7(1).