Hur påverkas hjärnan, levern och hjärtat av alkohol?

När du dricker alkohol påverkas kroppens organ, men hur stor påverkan blir beror på flera faktorer. Det här behöver du veta.
Hur påverkas hjärnan, levern och hjärtat av alkohol?
Hur påverkas hjärnan, levern och hjärtat av alkohol?
Illustration av ett huvud där hjärnan visas
Illustration av ett huvud där hjärnan visas

Det första organet som påverkas av alkohol är hjärnan

Ingen av oss upplever exakt samma effekt av att dricka alkohol, men du känner vanligtvis alkoholens effekt på din hjärna inom några minuter. När etanolen når hjärnan reagerar den med de kemikalier och de nervbanor som styr dina känslor och ditt humör, hur du svarar på njutning och smärta och som styr över din koordination, dina rörelser och till och med din andning (2).

Alkohol som intas i måttliga mängder kan göra att du känner dig mer avslappnad. Men ju mer du dricker, desto mer fungerar alkoholen som ett depressivt medel. Om du dricker stora mängder alkohol under kort tid kan du riskera att svimma. Personer som blir allvarligt berusade kan hamna i koma och sluta andas (3). Alla dessa reaktioner kommer från olika delar av hjärnan.

Forskning har visat att hög alkoholkonsumtion och missbruk under långa perioder kan ändra hjärnans struktur (4). Till skillnad från vissa andra organ kan hjärnan inte regenereras, därmed är alla skador oåterkalleliga. Detta är ännu en anledning till varför alkohol i tidig ålder är så farligt. När ungdomars hjärnor fortfarande utvecklas kan alkoholen störa hur hjärnans nervbanor bildas, särskilt de som rör inlärning och minnet (5, 6).

Vissa vetenskapliga studier har visat att hos vissa äldre kan en måttlig alkoholkonsumtion ha en positiv effekt på hur hjärnan fungerar. Låg och måttlig alkoholkonsumtion kan förbättra kognitionen och minnet och hjälpa mot den mentala nedgången som ofta ses vid åldrande (7-9).

Dessa effekter gäller dock inte för alla och du bör därför inte börja dricka alkohol av hälsoskäl. Endast kvalificerad sjukvårdpersonal kan ge dig råd genom att ta hänsyn till dina dryckesmönster, din hälsa och din livsstil. Äldre människor kan också behöva specialiserade råd om hur alkohol kan påverka hjärnan.

Illustration av en människas överkropp som visar levern och magen
Illustration av en människas överkropp som visar levern och magen

Levern är kroppens huvudsakliga plats för bearbetning av alkohol

Merparten av alkoholen du dricker bryts ned i levern i en tvåstegsprocess (10). Etanolen i drycken omvandlas i kroppen av enzymet alkoholdehydrogenas till acetaldehyd. Eftersom acetaldehyd är giftigt för kroppen bryts det snabbt ned ytterligare och elimineras i urinen.

Hur mycket du dricker har stor påverkan på din lever (11, 12). Enzymerna i levern kan bearbeta ungefär en alkoholhaltig dryck per timme. Om du dricker mer och i en snabbare takt innebär det att acetaldehyd byggs upp och dröjer kvar vilket orsakar skador. Personer som dricker mycket alkohol under lång tid kan utveckla ett tillstånd som kallas cirros, där ärrvävnad byggs upp i levern och levern slutar fungera normalt.

Hur alkoholen påverkar din lever beror också på andra faktorer (12). Forskning visar att övervikt och vissa mediciner kan skada levern, vilket gör den mer mottaglig för effekterna av acetaldehyd. Om du är orolig över hur alkohol påverkar leverns hälsa eller hur alkohol kan interagera med läkemedel är det bäst att du konsulterar din läkare för att få individanpassade råd.

Illustration av en människas överkropp som visar hjärtat
Illustration av en människas överkropp som visar hjärtat

Alkoholen har olika effekter på hjärtat beroende på dina dryckesvanor och på andra faktorer

Att dricka mycket alkohol är inte bra för hjärtat. På kort sikt kan personer som dricker för mycket alkohol uppleva oregelbunden puls (13, 14) och ökat blodtryck (15). Regelbunden och hög alkoholkonsumtion kan på sikt leda till mer varaktiga hjärtskador som kan vara livshotande (16). Människor som har vissa hjärtsjukdomar kan bli rekommenderade att helt avstå från att dricka alkohol.

Men det finns samtidigt forskning som gjorts under flera årtionden som stöder uppfattningen att för vissa medelålders och äldre vuxna kan det vara bra för hjärtat att dricka lite alkohol (17-19). Jämfört med personer som inte dricker alkohol har de som dricker lite och måttligt i dessa åldersgrupper lägre kolesterol och mindre ansamling i blodkärlen (20), vilket minskar risken för hjärtsjukdomar och stroke. Men precis som med alla effekter av alkohol gäller inte detta för alla. Olika faktorer spelar en roll, inklusive ålder, kön och allmänhälsa. Även små mängder alkohol kan vara riskabelt för vissa människor, till exempel de som tar vissa läkemedel.

Under de senaste åren har vissa forskare ifrågasatt fördelarna med måttligt drickande för hjärthälsa hos äldre vuxna och ifrågasätter möjliga brister i studierna (21-23). Det finns däremot ingen meningsskiljaktighet mellan forskare om hur hög alkoholkonsumtion påverkar ditt hjärta. Om du dricker mycket alkohol under lång tid eller intensivdricker alkohol kan det försätta dig i riskzonen och öka risken för att utveckla hjärtsjukdomar (18). Eftersom effekterna av alkohol är olika för alla är det viktigt att du konsulterar en läkare om du har frågor om hur alkohol påverkar ditt hjärta.

Referenser
  1. National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA). Alcohol's Effects on the Body. 2020; Available from:
  2. Abrahao, K.P., A.G. Salinas, and D.M. Lovinger, Alcohol and the Brain: Neuronal Molecular Targets, Synapses, and Circuits. Neuron, 2017. 96(6): p. 1223-1238.
  3. National Health Service (NHS). Alcohol poisoning. 2019; Available from:
  4. Sullivan, E.V., R.A. Harris, and A. Pfefferbaum, Alcohol's effects on brain and behavior. Alcohol Res Health, 2010. 33(1-2): p. 127-43.
  5. Spear, L.P., Effects of adolescent alcohol consumption on the brain and behaviour. Nat Rev Neurosci, 2018. 19(4): p. 197-214.
  6. Squeglia, L.M. and K.M. Gray, Alcohol and Drug Use and the Developing Brain. Curr Psychiatry Rep, 2016. 18(5): p. 46
  7. Sinforiani, E., et al., The effects of alcohol on cognition in the elderly: from protection to neurodegeneration. Funct Neurol, 2011. 26(2): p. 103-6.
  8. Rehm, J., et al., Alcohol use and dementia: a systematic scoping review. Alzheimers Res Ther, 2019. 11(1): p. 1
  9. Brust, J.C., Ethanol and cognition: indirect effects, neurotoxicity and neuroprotection: a review. Int J Environ Res Public Health, 2010. 7(4): p. 1540-57.
  10. Cederbaum, A.I., Alcohol metabolism. Clin Liver Dis, 2012. 16(4): p. 667-85.
  11. Rocco, A., et al., Alcoholic disease: liver and beyond. World J Gastroenterol, 2014. 20(40): p. 14652-9.
  12. Roerecke, M., et al., Alcohol Consumption and Risk of Liver Cirrhosis: A Systematic Review and Meta-Analysis. Am J Gastroenterol, 2019. 114(10): p. 1574-1586.
  13. Gallagher, C., et al., Alcohol and incident atrial fibrillation - A systematic review and meta-analysis. Int J Cardiol, 2017. 246: p. 46-52.
  14. Mostofsky, E., et al., Alcohol and Immediate Risk of Cardiovascular Events: A Systematic Review and Dose-Response Meta-Analysis. Circulation, 2016. 133(10): p. 979-87.
  15. Hillbom, M., P. Saloheimo, and S. Juvela, Alcohol consumption, blood pressure, and the risk of stroke. Curr Hypertens Rep, 2011. 13(3): p. 208-13.
  16. Piano, M.R., Alcohol's Effects on the Cardiovascular System. Alcohol Res, 2017. 38(2): p. 219-241.
  17. Ronksley, P.E., et al., Association of alcohol consumption with selected cardiovascular disease outcomes: a systematic review and meta-analysis. Bmj, 2011. 342: p. d671.
  18. Gardner, J.D. and A.J. Mouton, Alcohol effects on cardiac function. Compr Physiol, 2015. 5(2): p. 791-802.
  19. Kannel, W.B. and R.C. Ellison, Alcohol and coronary heart disease: the evidence for a protective effect. Clin Chim Acta, 1996. 246(1-2): p. 59-76.
  20. Cauley, J.A., et al., Studies on the association between alcohol and high density lipoprotein cholesterol: possible benefits and risks. Adv Alcohol Subst Abuse, 1987. 6(3): p. 53-67.
  21. Goel, S., A. Sharma, and A. Garg, Effect of Alcohol Consumption on Cardiovascular Health. Curr Cardiol Rep, 2018. 20(4): p. 19.
  22. Naimi, T.S., et al., Selection biases in observational studies affect associations between 'moderate' alcohol consumption and mortality. Addiction, 2017. 112(2): p. 207-214.
  23. Stockwell, T., et al., Do "Moderate" Drinkers Have Reduced Mortality Risk? A Systematic Review and Meta-Analysis of Alcohol Consumption and All-Cause Mortality. J Stud Alcohol Drugs, 2016. 77(2): p. 185-98.