Finns det ett samband mellan familje- och sjukdomshistoria och hur du påverkas av alkohol?

Din familjs och din egen sjukdomshistoria kan ha en stor inverkan på hur alkoholen påverkar dig jämfört med andra människor. Här är fem saker du bör tänka på.
Finns det ett samband mellan familje- och sjukdomshistoria och hur du påverkas av alkohol?
Finns det ett samband mellan familje- och sjukdomshistoria och hur du påverkas av alkohol?

Vissa människor ärver genetiska egenskaper som kan göra dem mer mottagliga för effekterna av att dricka alkohol (1, 2)

Om du har ärvt dessa gener kan du vara sämre på att hantera de giftiga molekyler som produceras när din kropp bryter ned alkoholen du dricker (3). När dessa giftiga ämnen byggs upp kan du få en rodnad i ditt ansikte och du kan må dåligt och känna dig yr. Om du har dessa gener och dricker stora mängder alkohol kan det öka risken för att du ska utveckla andra hälsoproblem över tid. Denna genetiska variant är vanligast bland människor av kinesiskt, japanskt och koreanskt ursprung (4).

Din sjukdomshistoria har betydelse för hur du påverkas av alkohol

Din sjukdomshistoria och ditt hälsotillstånd spelar en viktig roll i hur alkoholen påverkar dig. Vissa hälsotillstånd såsom högt blodtryck, oregelbunden puls (5) och leversjukdom (6) kan förvärras av alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion under långa perioder kan också öka riskerna att utveckla vissa av dessa hälsotillstånd.

Personer som lider av ångest eller humörsvängningar kan löpa högre risk att utveckla alkoholberoende om de dricker för mycket alkohol (7, 8). Att regelbundet konsumera stora mängder alkohol kan påverka och försvaga ditt immunförsvar (9).

Ärftlighet påverkar risken att utveckla ett alkoholberoende

I vissa familjer kan problematiska alkoholbeteenden, även alkoholberoende, föras vidare från generation till generation (10-12). Men det krävs mer än bara en historia av alkoholproblem i familjen för att utveckla ett alkoholberoende. Det beror på en komplex interaktion mellan gener och miljö (1, 13). Det är olika för varje individ.

Om du tror att någon i din familj har ett alkoholberoende, eller om du är orolig för att din egen alkoholkonsumtion kan vara problematisk, är det bästa sättet att konsultera sjukvårdspersonal som kan hjälpa dig att bedöma riskerna.

Familjerelationer kan öka risken för alkoholproblem

Personer som växer upp i familjer med en historia av alkoholmissbruk, våld i hemmet eller försummelse av barn, och/eller där det är svårt att skapa personliga band, kan löpa en förhöjd risk att utveckla ett missbruk (14, 15). Att regelbundet dricka stora mängder alkohol för att klara av att hantera tuffa perioder kan utvecklas till ett problem och ett riskbruk av alkohol.

Men familjerelationer är också en av de mest betydelsefulla faktorerna som skyddar mot alkoholproblem

En stödjande och engagerad familj med öppen kommunikation, särskilt mellan föräldrar och barn (16), kan hjälpa till att förebygga problematiskt drickande och främja hälsosamma livsstilsval och beteenden.

Referenser
  1. Bierut, L.J., et al., A genome-wide association study of alcohol dependence. Proc Natl Acad Sci U S A, 2010. 107(11): p. 5082-7.
  2. Edenberg, H.J., The genetics of alcohol metabolism: role of alcohol dehydrogenase and aldehyde dehydrogenase variants. Alcohol Res Health, 2007. 30(1): p. 5-13.
  3. Whitfield, J.B., ADH and ALDH genotypes in relation to alcohol metabolic rate and sensitivity. Alcohol Alcohol Suppl, 1994. 2: p. 59-65.
  4. Iwahashi, K. and H. Suwaki, Ethanol metabolism, toxicity and genetic polymorphism. Addict Biol, 1998. 3(3): p. 249-59.
  5. Gardner, J.D. and A.J. Mouton, Alcohol effects on cardiac function. Compr Physiol, 2015. 5(2): p. 791-802.
  6. Seitz, H.K., et al., Alcoholic liver disease. Nat Rev Dis Primers, 2018. 4(1): p. 16.
  7. Palmisano, M. and S.C. Pandey, Epigenetic mechanisms of alcoholism and stress-related disorders. Alcohol, 2017. 60: p. 7-18.
  8. McHugh, R.K. and R.D. Weiss, Alcohol use disorder and depressive disorders. Alcohol Research, 2019. 40(1): p. arcr.v40.1.01.
  9. Barr, T., et al., Opposing effects of alcohol on the immune system. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry, 2016. 65: p. 242-51.
  10. Cservenka, A., Neurobiological phenotypes associated with a family history of alcoholism. Drug Alcohol Depend, 2016. 158: p. 8-21
  11. Stickel, F., et al., The genetics of alcohol dependence and alcohol-related liver disease. J Hepatol, 2017. 66(1): p. 195-211
  12. Sanchez-Roige, S., A.A. Palmer, and T.K. Clarke, Recent Efforts to Dissect the Genetic Basis of Alcohol Use and Abuse. Biol Psychiatry, 2020. 87(7): p. 609-618.
  13. Edenberg, H.J., J. Gelernter, and A. Agrawal, Genetics of Alcoholism. Curr Psychiatry Rep, 2019. 21(4): p. 26.
  14. Dragan, M. and J. Hardt, Childhood adversities and risk for problematic alcohol use. Addict Behav, 2016. 59: p. 65-71.
  15. Fenton, M.C., et al., Combined role of childhood maltreatment, family history, and gender in the risk for alcohol dependence. Psychological Medicine, 2013. 43(5): p. 1045-1057.
  16. National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA). Parenting to prevent childhood alcohol use. 2020; Available from: