Finns det en koppling mellan alkohol och cancer?

Så här kan alkohol påverka risken för att få cancer.
Finns det en koppling mellan alkohol och cancer?
Finns det en koppling mellan alkohol och cancer?

Cancer är en komplex sjukdom som påverkas av flera orsaker och faktorer (1). Alkoholkonsumtion, vare sig det rör sig om öl, vin eller sprit, är en av dessa faktorer. Många riskfaktorer för cancer kan vi inte påverka eftersom det kan handla om gener och sjukdomar i familjen, din ålder och din kroppsmassa, eller miljöfaktorer som strålning och virusinfektioner (2).

Våra levnadsvanor kan utgöra en cancerrisk. Dessa kan du ändra på för att minska risken för att drabbas av cancer (2). Rökning är den främsta enskilda livsstilsrelaterade riskfaktorn för de flesta typer av cancer (3). Hur du dricker alkohol och hur mycket alkohol du dricker kan också kan påverka din cancerrisk (4).

Forskningsstudier har visat att hög eller omåttlig alkoholkonsumtion är en riskfaktor för cancer i mun, hals och struphuvud eller cancer i övre mag-tarmkanalen (5, 6, 7). Detta gäller särskilt för de som också röker eller använder tobaksprodukter (7, 8, 9). Risken för att utveckla dessa cancerformer gäller både för män och kvinnor och oavsett om de dricker öl, vin eller sprit (4, 7).

  • Personer som dricker mycket eller omåttligt mycket alkohol har också ökad risk för levercancer (5, 10). Levercirros, resultatet av långvarig hög eller omåttlig alkoholkonsumtion, har pekats ut som en faktor i utvecklingen av levercancer. Andra oberoende riskfaktorer inkluderar rökning av tobak (11) och fetma (12, 13), samt hepatit B-infektion (10).

  • Hög eller omåttlig alkoholkonsumtion ökar också risken för ändtarmscancer (4, 5, 14). Vissa studier har också rapporterat en ökning av risken för ändtarmscancer vid måttlig alkoholkonsumtion (15, 16), särskilt bland män (17).

  • Forskningsstudier har också visat att risken för bröstcancer kan öka för kvinnor även vid måttlig alkoholkonsumtion (5). Jämfört med kvinnor som inte dricker alkohol ökar den relativa risken att få bröstcancer ju mer en kvinna dricker. Men för att fastställa den faktiska ökningen av risken är det viktigt att du också vet vad den absoluta risken att utveckla bröstcancer är.

  • I Storbritannien kommer till exempel 116 av 1 000 kvinnor sannolikt att få diagnosen bröstcancer under sin livstid. Detta innebär att en kvinna i Storbritannien har en 11,6 % risk att få diagnosen bröstcancer.

Jämfört med att inte dricka alkohol alls:

  • Att dricka upp till 12,5 gram alkohol per dag – lite mer än ett standardglas – ökar den relativa risken för att drabbas av bröstcancer med 4 % för kvinnor. Detta innebär att den absoluta risken vid denna alkoholkonsumtionsnivå ökar från 11,6 % till 12,1 %.

  • Att dricka mellan 12,5 till 50 gram alkohol per dag, alltså mellan ungefär ett och fyra standardglas, ökar den relativa risken för bröstcancer för kvinnor med 23 %. Detta innebär att den absoluta risken vid denna alkoholkonsumtionsnivå ökar från 11,6 % till 14,3 %.

  • Att dricka mer än 50 gram alkohol per dag, alltså över fyra standardglas, ökar den relativa risken för bröstcancer för kvinnor med 61 %. Detta innebär att den absoluta risken vid denna alkoholkonsumtionsnivå ökar från 11,6 % till 18,7 %.

    Källa: (5)

Förhållandet mellan alkohol och bröstcancer beror på hur mycket en kvinna dricker och ökar vid hög eller omåttlig alkoholkonsumtion. Bröstcancerrisken påverkas också av flera andra faktorer, som övervikt, fortplantningshistoria, eventuell rökning och om det finns fall av bröstcancer i närmaste familjen (2, 18, 19).

Riskfaktorer för cancer samspelar och hur detta ser ut ser olika ut för olika människor (1). Nya behandlingsmetoder använder sig alltmer av dessa skillnader för att skapa personanpassade regimer som är skräddarsydda för varje patient (20).

Vissa livsstilsförändringar kan hjälpa dig att minska risken för cancer, bland annat att följa de rekommenderade riktlinjerna för alkoholkonsumtion. För vissa är det bäst att inte dricka alls. Men för att ta itu med de specifika frågorna för dig och få bästa möjliga råd för dina omständigheter bör du tala med sjukvårdspersonal så att de kan hjälpa dig att fatta ett välgrundat beslut om din alkoholkonsumtion.\

Referenser
  1. National Cancer Institute (NCI). Risk factors for cancer. 2015; Available from:
  2. World Cancer Research Fund International (WCRFI), Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: a Global Perspective. . 2018, WCRFI: London.
  3. Sasco, A.J., M.B. Secretan, and K. Straif, Tobacco smoking and cancer: a brief review of recent epidemiological evidence. Lung Cancer, 2004. 45 Suppl 2: p. S3-9.
  4. International Agency for Research on Cancer (IARC), Alcohol Consumption and Ethyl Carbamate, in IARC Monographs on the Identification of Carcinogenic Hazards to Humans. 2010, IARC: Lyon.
  5. Bagnardi, V., et al., Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer, 2015. 112(3): p. 580-93.
  6. de Menezes, R.F., A. Bergmann, and L.C. Thuler, Alcohol consumption and risk of cancer: a systematic literature review. Asian Pac J Cancer Prev, 2013. 14(9): p. 4965-72.
  7. Turati, F., W. Garavello, I. Tramacere, V. Bagnardi, M. Rota, L. Scotti, F. Islami, G. Corrao, P. Boffetta, C. La Vecchia and E. Negri (2010). "A meta-analysis of alcohol drinking and oral and pharyngeal cancers. Part 2: results by subsites." Oral Oncol 46(10): 720-726.
  8. Pelucchi, C., S. Gallus, W. Garavello, C. Bosetti and C. La Vecchia (2008). "Alcohol and tobacco use, and cancer risk for upper aerodigestive tract and liver." Eur J Cancer Prev 17(4): 340-344.
  9. Hashibe, M., et al., Interaction between tobacco and alcohol use and the risk of head and neck cancer: pooled analysis in the International Head and Neck Cancer Epidemiology Consortium. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev, 2009. 18(2): p. 541-50.
  10. Zakhari, S., Chronic alcohol drinking: Liver and pancreatic cancer? Clin Res Hepatol Gastroenterol, 2015. 39 Suppl 1: p. S86-91.
  11. Baecker, A., X. Liu, C. La Vecchia and Z. F. Zhang (2018). "Worldwide incidence of hepatocellular carcinoma cases attributable to major risk factors." Eur J Cancer Prev 27(3): 205-212.
  12. Vanni, E. and E. Bugianesi (2014). "Obesity and liver cancer." Clin Liver Dis 18(1): 191-203.
  13. Marengo, A., C. Rosso and E. Bugianesi (2016). "Liver Cancer: Connections with Obesity, Fatty Liver, and Cirrhosis." Annu Rev Med 67: 103-117.
  14. Cai, S., et al., Alcohol drinking and the risk of colorectal cancer death: a meta-analysis. Eur J Cancer Prev, 2014. 23(6): p. 532-9.
  15. Vieira, A. R., L. Abar, D. S. M. Chan, S. Vingeliene, E. Polemiti, C. Stevens, D. Greenwood and T. Norat (2017). "Foods and beverages and colorectal cancer risk: a systematic review and meta-analysis of cohort studies, an update of the evidence of the WCRF-AICR Continuous Update Project." Ann Oncol 28(8): 1788-1802.
  16. Rossi, M., M. Jahanzaib Anwar, A. Usman, A. Keshavarzian and F. Bishehsari (2018). "Colorectal Cancer and Alcohol Consumption-Populations to Molecules." Cancers (Basel)
  17. Choi, Y. J., S. K. Myung and J. H. Lee (2018). "Light Alcohol Drinking and Risk of Cancer: A Meta-Analysis of Cohort Studies." Cancer Res Treat 50(2): 474-487.
  18. Rojas, K. and A. Stuckey, Breast Cancer Epidemiology and Risk Factors. Clin Obstet Gynecol, 2016. 59(4): p. 651-672.
  19. Tamimi, R.M., et al., Population Attributable Risk of Modifiable and Nonmodifiable Breast Cancer Risk Factors in Postmenopausal Breast Cancer. Am J Epidemiol, 2016. 184(12): p. 884-893.
  20. American Association for Cancer Research (AACR), AACR Cancer Progress Report 2019: Transforming Lives Through Innovative Cancer Science. 2019, AACR: Philadelphia, PA.